Känner du att du eller ditt barn blir lätt överväldigad av ljud, ljus, många människor eller intensiva miljöer? Behöver du eller barnet mycket återhämtning efter sociala situationer, reagerar starkt känslomässigt eller märker snabbt av förändringar i stämningen omkring dig eller barnet? Då kanske du har stött på begreppet högkänslighet eller HSP, “Highly Sensitive Person”.
Högkänslighet är inte en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos. Samtidigt är upplevelserna som beskrivs som högkänslighet verkliga och kan vara viktiga att förstå. För vissa handlar det främst om individuella personlighetsdrag och ett större behov av återhämtning. För andra kan liknande upplevelser vara en del av exempelvis ADHD, autism, ångest eller långvarig stress.
Hos Althea Care i Köpenhamn erbjuder vi bedömning och utredning av psykiatriska tillstånd, så som ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning eller personlighetssyndrom. Om högkänslighet förekommer tillsammans med andra svårigheter som väcker misstanke om NPF kan en neuropsykiatrisk utredning vara aktuell. Vår personal är svensktalande och arbetar enligt svenska och danska medicinska riktlinjer. Vården kan finansieras via Försäkringskassan, enligt EU:s fastställda regler om planerad vård utomlands.
Du börjar alltid vårdkontakten med ett kostnadsfritt digitalt informationsbesök med en av våra vårdkoordinatorer. Personalen som du/ni träffar är svensktalande. Om vi bedömer att vi kan gå vidare med en ansökan till Försäkringskassan gällande finansiering av vården hjälper vi dig med själva ansökan och sköter hela kontakten med myndigheten åt dig. Klicka här för att boka ett kostnadsfritt digitalt informationsbesök.
Vad menas med högkänslighet?
Inom forskning används bland annat begreppet sensory processing sensitivity (SPS), ungefär sensorisk bearbetningskänslighet. Det beskriver individuella skillnader i hur människor uppfattar, reagerar på och bearbetar information från sin omgivning.
Känslighet är ett spektrum. Vissa människor verkar vara mer mottagliga för sinnesintryck och emotionell information än andra, utan att detta behöver innebära att något är fel eller att personen har en diagnos.
En person som beskriver sig som högkänslig kan exempelvis känna igen sig i att:
- starka ljud, ljus, dofter eller miljöer med många samtidiga intryck snabbt blir tröttande
- sociala sammanhang kräver mycket energi och efterföljande återhämtning
- stress och höga krav snabbt leder till en känsla av att bli överbelastad
- känslomässiga situationer eller konflikter påverkar en starkt
- man lägger märke till detaljer eller förändringar i omgivningen
- det kan vara svårt att varva ner efter en intensiv dag eller situation
Hur detta märks varierar mycket mellan olika personer. Att känna igen sig i några av dessa egenskaper innebär därför inte automatiskt att man är ”högkänslig”, och säger inte heller i sig varför man reagerar som man gör.
Är högkänslighet en diagnos?
Nej. Högkänslighet eller HSP är inte en diagnos i de diagnostiska system som används inom hälso- och sjukvården.
Det innebär också att man inte kan göra en medicinsk eller psykiatrisk utredning för att diagnostisera HSP på samma sätt som man kan utreda exempelvis ADHD eller autism.
Det finns däremot forskning om individuella skillnader i känslighet för sinnesintryck och omgivning. Sådan känslighet behöver inte innebära psykisk ohälsa. Samtidigt kan vissa av de egenskaper som brukar beskrivas som högkänslighet förekomma tillsammans med andra svårigheter.
Högkänslighet, ADHD och autism – Vad är skillnaden?
Sensorisk känslighet förekommer hos många människor, men är också vanligt vid neuropsykiatriska tillstånd.
Vid autism kan exempelvis ljud, ljus, beröring, dofter eller andra sinnesintryck upplevas annorlunda eller mer intensivt. En person kan också ha ett stort behov av förutsägbarhet och återhämtning efter sociala eller sensoriskt krävande situationer.
Även personer med ADHD kan ha en uttalad känslighet för sinnesintryck. En miljö med många samtidiga ljud, rörelser och andra stimuli kan exempelvis göra det svårare att sortera information och hålla kvar uppmärksamheten.
Det finns därför en viss överlappning mellan sådant som i vardagligt språk beskrivs som högkänslighet och symtom som kan förekomma vid ADHD eller autism.
Skillnaden är att en neuropsykiatrisk diagnos aldrig ställs utifrån sensorisk känslighet ensam. Vid en utredning tittar man på ett betydligt bredare mönster av symtom, hur personen har fungerat under sin utveckling och hur svårigheterna påverkar vardagen.
Kan det istället handla om stress eller ångest?
Ja, det kan det. Hur känslig man är för omgivningen påverkas inte bara av relativt stabila egenskaper. När vi är stressade, trötta eller mår psykiskt dåligt kan toleransen för ljud, sociala krav och andra intryck minska.
Vid ångest kan man exempelvis bli mer uppmärksam på förändringar i omgivningen och på andra människors reaktioner. Långvarig stress kan i sin tur göra att situationer som tidigare fungerade bra plötsligt känns överväldigande.
Det är därför relevant att fundera över när svårigheterna började. Har du eller ditt barn alltid fungerat på ungefär samma sätt, även som yngre barn? Eller har känsligheten blivit betydligt starkare under en period av stress, oro eller psykisk ohälsa? Den typen av frågor kan ge viktig information om vad svårigheterna kan bero på.

När kan det vara aktuellt att söka hjälp?
Att vara känslig för sin omgivning behöver inte behandlas. Om du eller ditt barn i stort fungerar bra och har hittat sätt att balansera aktivitet och återhämtning finns det inte nödvändigtvis något som behöver utredas.
Det kan däremot finnas anledning att söka professionell hjälp om svårigheterna påverkar din eller barnets vardag tydligt. Det kan exempelvis vara om du eller ditt barn:
- ofta blir så överväldigad att du eller barnet behöver undvika vardagliga situationer
- har återkommande problem med skola, studier, arbete och/eller relationer
- behöver mycket återhämtning för att klara vardagen
- har svårt med koncentration, organisering, impulskontroll och/eller att komma igång
- sedan barndomen haft sociala svårigheter eller ett stort behov av rutiner och förutsägbarhet
- har uttalad oro, ångest och/eller återkommande psykisk ohälsa
- länge har känt att vardagen kräver betydligt mer energi av dig eller ditt barn än av andra.
I dessa situationer kan det vara mer hjälpsamt att försöka förstå hela symtombilden än att enbart konstatera att man är högkänslig.
Hur kan Althea Care hjälpa?
Vi erbjuder neuropsykiatrisk utredning för barn, ungdomar och vuxna vid misstanke om till exempel ADHD eller autism, samt psykiatrisk bedömning vid andra tillstånd. Utredningarna genomförs av svensktalande legitimerade psykologer och specialistläkare i psykiatri, enligt svenska och danska medicinska riktlinjer. Utredningen kan ge en gemensam bild av styrkor och svårigheter och underlag för rätt stöd eller behandling. Vid behov av vidare behandling samordnar vi kontakten med andra vårdgivare.
Läs mer om neuropsykiatrisk utredning, ADHD-utredning och autismutredning på https://www.altheacare.se/. Som svensk patient kan planerad vård i Danmark i vissa fall finansieras via Försäkringskassan enligt EU:s regler. Om vi bedömer att vi kan gå vidare med en ansökan till Försäkringskassan gällande finansiering av vården sköter vi hela kontakten med Försäkringskassan åt dig.
Sammanfattning
Högkänslighet används för att beskriva personer som upplever sig särskilt mottagliga för exempelvis sinnesintryck, emotionella situationer eller stress. Det finns individuella skillnader i hur känsligt människor reagerar på sin omgivning, men högkänslighet eller HSP är inte en psykiatrisk eller neuropsykiatrisk diagnos.
För vissa är känsligheten helt enkelt en del av hur man fungerar. För andra kan liknande upplevelser förekomma tillsammans med exempelvis ADHD, autism, ångest eller långvarig stress. Om svårigheterna påverkar arbete, studier, relationer eller vardagsfunktion kan det vara värdefullt att göra en bredare bedömning. Målet är inte att ersätta etiketten ”högkänslig” med en diagnos, utan att förstå vad just dina eller ditt barns svårigheter beror på och vilket stöd som kan vara relevant.
På Althea Care erbjuder vi neuropsykiatrisk utredning för barn och vuxna med svensktalande personal i Köpenhamn. Du börjar alltid en vårdkontakt med Althea Care med ett kostnadsfritt digitalt informationsbesök, där vi går igenom din eller ditt barns situation samt vilka möjligheter som finns för dig eller barnet avseende vård hos oss och eventuell finansiering av vården via Försäkringskassan. Personalen som du/ni träffar är svensktalande. Klicka här för att boka ett informationsbesök.