Ryggsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård, men bakom smärtan kan det finnas flera olika tillstånd. Ett av de vanligaste hos personer över 60 år är spinal stenos, en förträngning i ryggkanalen som kan sätta tryck på nerverna och orsaka smärta, domningar och svårigheter att gå längre sträckor.

Besvären kommer ofta smygande. Kanske märker du att du behöver stanna och vila under promenader, att benen känns tunga eller att smärtan försvinner när du sätter dig ned eller lutar dig framåt. Många beskriver att livskvaliteten försämras successivt utan att de riktigt förstår varför.

I många fall kan fysioterapi och andra konservativa behandlingar ge god lindring. Men om symtomen fortsätter att förvärras kan en specialistbedömning vara nästa steg. Genom Althea Care kan svenska patienter få snabb tillgång till ortopediska operationer i Danmark på vårt samarbetssjukhus aCure Privathospital, där erfarna ryggkirurger utreder och behandlar olika ryggsjukdomar. För patienter med uttalad nervpåverkan kan en ryggoperation i Danmark vara ett effektivt alternativ när annan behandling inte längre hjälper.

Det kan finnas möjlighet att finansiera operationen via Försäkringskassan, enligt EU:s fastställda regler om planerad vård utomlands. Althea Care ger vägledning och stöd genom hela processen. Du börjar alltid vårdkontakten med oss med ett kostnadsfritt digitalt informationsbesök med en av våra vårdkoordinatorer, där vi går igenom din situation och vilka alternativ som kan vara aktuella. Personalen som du träffar hos oss är svensktalande. Om vi bedömer att vi kan gå vidare med en ansökan till Försäkringskassan gällande finansiering av en operation av spinal stenos hjälper vi dig med själva ansökan och sköter kontakten med Försäkringskassan åt dig. Klicka här för att boka ett informationsbesök.

I den här artikeln går vi igenom vad spinal stenos är, vilka symtom som är vanligast, hur diagnosen ställs, vilka behandlingsalternativ som finns och när en operation kan bli aktuell.

Vad är spinal stenos?

Spinal stenos innebär att ryggkanalen blir trängre än normalt. Ryggkanalen är den kanal som löper genom ryggraden och innehåller ryggmärgen och de nervrötter som förmedlar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen.

När utrymmet i ryggkanalen minskar uppstår ett tryck på nerverna. Det är detta nervtryck som orsakar de flesta symtomen vid spinal stenos.

Tillståndet utvecklas vanligtvis långsamt under flera år och beror i de flesta fall på naturliga åldersförändringar i ryggraden. Precis som höfter och knän kan drabbas av förslitning påverkas även ryggradens leder, diskar och ligament med tiden.

Spinal stenos kan förekomma i hela ryggraden men är vanligast i:

• Ländryggen (lumbal spinal stenos)
• Halsryggen (cervikal spinal stenos)

Den överlägset vanligaste formen är lumbal spinal stenos, som framför allt påverkar gångförmågan och orsakar smärta eller domningar i benen.

Hur vanligt är spinal stenos?

Spinal stenos är en av de vanligaste orsakerna till ryggrelaterade besvär hos äldre vuxna.

Många människor har en viss förträngning i ryggkanalen utan att uppleva några besvär alls. Först när nervtrycket blir tillräckligt stort börjar symtomen märkas. Därför är det inte ovanligt att två personer har liknande förändringar på en magnetkameraundersökning (MR), men att endast den ena har ont.

Det är också därför en erfaren ryggspecialist alltid gör en samlad bedömning, där både symtom, klinisk undersökning och bilddiagnostik vägs samman innan en behandling rekommenderas.

Vad orsakar spinal stenos?

Den vanligaste orsaken är helt enkelt kroppens naturliga åldrande. Under livet utsätts ryggraden för miljontals belastningar. Med tiden förändras de olika strukturerna och det kan leda till att utrymmet i ryggkanalen gradvis minskar.

Förslitning av diskarna

Mellan ryggkotorna finns diskar som fungerar som stötdämpare. Med stigande ålder blir de tunnare och tappar en del av sin elasticitet. Detta förändrar belastningen på ryggraden och kan bidra till att ryggkanalen blir trängre.

Benpålagringar

När ryggraden åldras försöker kroppen ibland stabilisera lederna genom att bilda extra benvävnad, så kallade benpålagringar. Dessa kan minska utrymmet för nervrötterna.

Förtjockade ligament

Ligamenten som stabiliserar ryggraden kan med åren bli tjockare och mindre elastiska. Även detta bidrar till att ryggkanalen blir trängre.

Artros i ryggradens leder

Artros är inte bara ett problem i höfter och knän. Även de små lederna mellan ryggkotorna kan drabbas av artros, vilket leder till inflammation, brosknedbrytning och benpålagringar som kan orsaka spinal stenos.

För patienter med avancerad artros i andra leder kan även en höftprotesoperation eller knäprotesoperation bli aktuell beroende på var besvären sitter.

Andra orsaker

Även om åldersförändringar är den vanligaste orsaken kan spinal stenos också utvecklas efter:

• Tidigare ryggoperationer
• Ryggskador
• Medfödda förändringar i ryggraden
• Vissa inflammatoriska sjukdomar

Vanliga symtom på spinal stenos

Symtomen utvecklas oftast gradvis och varierar från person till person. Många upplever att de först bara blir trötta i benen när de promenerar. Efter hand kan gångsträckan bli kortare och smärtan mer påtaglig. Vanliga symtom är:

• Smärta i nedre delen av ryggen
• Smärta som strålar ner i ett eller båda benen
• Domningar i ben eller fötter
• Stickningar
• Muskelsvaghet
• Trötthetskänsla i benen
• Balanssvårigheter
• Svårigheter att stå eller gå under längre perioder

Ett av de mest typiska symtomen är att besvären blir värre när du står upp eller promenerar, men förbättras när du sätter dig ned eller lutar dig framåt.

Många beskriver att de kan gå betydligt längre om de lutar sig mot en kundvagn i mataffären eller cyklar istället för att promenera. Detta är ett klassiskt tecken på spinal stenos.

Spinal stenos eller diskbråck – vad är skillnaden?

Eftersom båda tillstånden kan orsaka ryggsmärta och nervpåverkan förväxlas de ofta.

Vid ett diskbråck är det en skadad disk som trycker mot en nervrot. Besvären uppkommer ofta ganska plötsligt och drabbar inte sällan personer i arbetsför ålder.

Vid spinal stenos är det istället själva ryggkanalen som successivt blivit trängre. Därför utvecklas symtomen vanligtvis långsammare och blir gradvis mer uttalade.

En noggrann undersökning tillsammans med en magnetkameraundersökning (MR) gör det möjligt att skilja mellan de olika tillstånden och välja rätt behandling.

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om:

• Ryggsmärtan inte går över.
• Du får domningar eller stickningar i benen.
• Du märker att gångsträckan blir allt kortare.
• Du behöver stanna och vila flera gånger under en promenad.
• Smärtan påverkar ditt arbete eller din vardag.
• Vanliga smärtstillande läkemedel inte längre hjälper.

Ju tidigare orsaken till besvären identifieras, desto större är möjligheten att behandla dem innan de påverkar livskvaliteten alltför mycket.

Om du upplever kraftig muskelsvaghet, förlorar kontroll över urin eller avföring eller får plötsliga neurologiska symtom ska du söka akut sjukvård omedelbart.

Hur ställs diagnosen?

Utredningen börjar med att läkaren går igenom dina symtom, din sjukdomshistoria och hur besvären påverkar din vardag. Därefter görs en klinisk undersökning, där bland annat följande bedöms:

• Muskelstyrka
• Känsel
• Reflexer
• Balans
• Gångförmåga
• Rörlighet i ryggen

För att bekräfta diagnosen används oftast en magnetkameraundersökning (MR), som ger detaljerade bilder av ryggraden och visar om nervstrukturerna utsätts för tryck.

I vissa fall kompletteras utredningen med datortomografi (CT) eller vanliga röntgenbilder.

Om undersökningen visar en uttalad spinal stenos och symtomen påverkar din vardag kan nästa steg vara en bedömning hos en ryggkirurg. För svenska patienter som vill undvika långa väntetider erbjuder Althea Care möjlighet till specialistbedömning och ryggoperation i Danmark genom några av Danmarks mest erfarna ryggspecialister, på vårt samarbetssjukhus aCure Privathospital.

Behandling av spinal stenos

Att få diagnosen spinal stenos innebär inte automatiskt att en operation behövs. Tvärtom kan många patienter leva ett aktivt liv med hjälp av träning, fysioterapi och andra konservativa behandlingsmetoder. Vilken behandling som är bäst beror på hur uttalade symtomen är, hur länge de har funnits och hur mycket de påverkar vardagen.

Målet med behandlingen är alltid detsamma – att minska smärtan, förbättra funktionen och ge dig möjlighet att återgå till ett så aktivt liv som möjligt.

Behandling utan operation

Vid lindriga eller måttliga besvär rekommenderas oftast behandling utan kirurgi.

Fysioterapi

Fysioterapi är en av de viktigaste behandlingsformerna vid spinal stenos.

En fysioterapeut kan hjälpa dig att:

• förbättra rörligheten
• stärka bål- och ryggmuskulaturen
• förbättra balansen
• minska belastningen på ryggraden
• hitta rörelsemönster som lindrar symtomen

Många patienter upplever att regelbunden träning gör det lättare att gå längre sträckor och minskar behovet av smärtstillande läkemedel.

Smärtstillande läkemedel

Vid behov kan läkaren rekommendera smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel.

Behandlingen syftar främst till att göra det lättare att röra sig och genomföra rehabiliteringen, inte att behandla själva orsaken till spinal stenos.

Kortisoninjektioner

I vissa fall kan kortisoninjektioner runt nervrötterna minska inflammationen och ge tillfällig smärtlindring.

Effekten varierar mellan olika patienter och är oftast begränsad över tid.

Livsstilsförändringar

Även relativt små förändringar kan göra stor skillnad.

Exempelvis kan:

• regelbunden motion
• viktminskning vid övervikt
• förbättrad hållning
• ergonomiska anpassningar

minska belastningen på ryggraden och lindra symtomen.

När räcker inte konservativ behandling?

Hos vissa patienter blir nervtrycket så stort att fysioterapi och läkemedel inte längre ger tillräcklig effekt.

Det gäller framför allt om du:

• har svårt att gå längre än några hundra meter
• får ökande domningar i benen
• utvecklar muskelsvaghet
• har konstant smärta trots behandling
• får en tydligt försämrad livskvalitet

När symtomen börjar begränsa vardagen är det ofta dags att träffa en ryggspecialist för att diskutera nästa steg.

Genom Althea Care kan svenska patienter snabbt få en bedömning av erfarna ryggkirurger via våra operationer i Danmark, utan de väntetider som ofta förekommer inom den offentliga vården i Sverige.

När blir en operation aktuell?

En operation rekommenderas inte utifrån hur en MR-bild ser ut, utan utifrån hur mycket dina symtom påverkar livet. Operation kan bli aktuell när:

• konservativ behandling inte hjälper
• gångförmågan försämras successivt
• smärtan begränsar vardagen
• nervpåverkan blir tydligare
• muskelsvaghet utvecklas

Beslutet fattas alltid tillsammans med en ryggspecialist efter en individuell bedömning.

Hur går en operation vid spinal stenos till?

Den vanligaste operationen kallas dekompression. Syftet är att skapa mer utrymme för nervrötterna genom att avlägsna den vävnad som orsakar trycket. Kirurgen kan bland annat ta bort:

• benpålagringar
• förtjockade ligament
• delar av kotbågen

På så sätt frigörs nerverna och trycket minskar.

I vissa fall behöver operationen kombineras med en steloperation om ryggraden samtidigt är instabil. Vilken metod som passar bäst beror bland annat på:

• patientens ålder
• allmän hälsa
• graden av förträngning
• eventuell instabilitet i ryggraden

Via Althea Care utförs dessa ingrepp av erfarna ryggkirurger vid aCure Privathospital, ett modernt ortopediskt sjukhus i Köpenhamn. Läs mer om ryggoperation i Danmark och hur operationen går till.

Hur lång tid tar operationen?

Operationens längd varierar beroende på hur omfattande ingreppet är. En enklare dekompression tar ofta mellan en och två timmar. Om flera nivåer ska opereras eller om en steloperation behövs kan operationen ta längre tid.

Hur länge behöver man stanna på sjukhus?

De flesta patienter stannar mellan en och tre dagar på sjukhuset.

Många kommer upp och går redan samma dag eller dagen efter operationen. Tidig mobilisering är en viktig del av återhämtningen och minskar risken för komplikationer.

Risker med operation

Precis som vid alla kirurgiska ingrepp finns vissa risker. De vanligaste är:

• blödning
• infektion
• blodpropp
• nervpåverkan
• läckage av ryggmärgsvätska

Allvarliga komplikationer är ovanliga och de flesta patienter genomgår operationen utan större problem.

Din kirurg går alltid igenom både risker och förväntade resultat innan ett beslut fattas.

Hur ser återhämtningen ut?

Återhämtningen varierar från person till person. Flera faktorer påverkar hur snabbt du blir bättre:

• ålder
• allmän hälsa
• hur länge symtomen funnits
• operationens omfattning

För många försvinner bensmärtan relativt snabbt, medan känsel och muskelstyrka kan ta längre tid att återhämta sig. Det är inte ovanligt att förbättringen fortsätter under sex till tolv månader efter operationen.

Rehabilitering efter operation

Efter operationen får de flesta patienter ett individuellt rehabiliteringsprogram. Rehabiliteringen fokuserar på att:

• återfå normal gångförmåga
• förbättra styrka
• öka rörligheten
• minska stelhet
• förebygga nya ryggbesvär

Regelbunden fysioterapi spelar ofta en viktig roll för ett bra slutresultat.

Hur länge är man sjukskriven?

Det finns ingen generell sjukskrivningstid. Hur länge du behöver vara hemma beror bland annat på:

• vilket arbete du har
• hur omfattande operationen varit
• hur återhämtningen går

Personer med stillasittande arbete kan ibland återgå efter några veckor, medan fysiskt krävande yrken ofta kräver en längre rehabiliteringsperiod.

Den behandlande läkaren gör alltid en individuell bedömning.

Hur ser prognosen ut?

För de flesta patienter är prognosen god. Många upplever:

• mindre smärta
• förbättrad gångförmåga
• ökad livskvalitet
• bättre ork i vardagen

Resultatet blir ofta bäst när operationen genomförs innan nervpåverkan hunnit bli alltför långvarig. Därför är det viktigt att inte vänta för länge med att söka specialistvård om besvären fortsätter att förvärras.

Om du upplever att ryggsmärtan begränsar ditt liv eller att du får allt svårare att gå kan en bedömning hos en ryggspecialist vara nästa steg. Genom Althea Care kan svenska patienter få snabb tillgång till ortopediska operationer i Danmark och, när det behövs, en ryggoperation i Danmark utförd av erfarna specialister på aCure Privathospital, med korta väntetider.

Vanliga frågor om spinal stenos

Kan spinal stenos läka av sig själv?

Nej, själva förträngningen i ryggkanalen brukar inte försvinna av sig själv, men symptomen kan variera över tid och hos vissa personer minska betydligt även utan operation. Många patienter kan leva ett aktivt liv med hjälp av fysioterapi, anpassad träning och andra konservativa behandlingar.

Om symtomen däremot fortsätter att förvärras eller börjar begränsa vardagen kan en specialistbedömning vara nästa steg.

Kan man träna med spinal stenos?

Ja. Faktum är att träning ofta är en viktig del av behandlingen. Rätt typ av träning kan:

• förbättra rörligheten
• stärka bål- och ryggmuskulaturen
• minska belastningen på ryggraden
• förbättra balansen
• öka gångförmågan

Träningsprogrammet bör alltid anpassas efter individens besvär och tas fram tillsammans med en fysioterapeut eller annan vårdgivare.

Är spinal stenos farligt?

Spinal stenos är sällan ett livshotande tillstånd, men det kan påverka livskvaliteten avsevärt.

Om nervtrycket blir kraftigt och inte behandlas kan vissa patienter utveckla bestående nervpåverkan. Därför är det viktigt att söka vård om symtomen förvärras eller om du får ökande muskelsvaghet eller känselbortfall.

Kan spinal stenos orsaka förlamning?

Det är mycket ovanligt. De allra flesta patienter utvecklar aldrig någon allvarlig neurologisk skada. Däremot kan obehandlad nervpåverkan i vissa fall leda till bestående nedsättning av känsel eller muskelstyrka.

Om du plötsligt får svår muskelsvaghet eller förlorar kontroll över urin eller avföring ska du alltid söka akutsjukvård omedelbart.

Hur vet jag om jag behöver en operation?

Det finns ingen enskild undersökning som avgör om en operation behövs. Istället gör ryggspecialisten en samlad bedömning av:

• dina symtom
• hur länge besvären funnits
• hur mycket de påverkar din vardag
• resultat från MR-undersökning
• resultat av tidigare behandling

Om konservativ behandling inte längre hjälper och besvären fortsätter att försämras kan en ryggoperation i Danmark vara ett effektivt behandlingsalternativ.

Hur lång är återhämtningen efter en operation?

Det varierar från person till person. Många patienter upplever en tydlig förbättring redan de första veckorna, särskilt när det gäller bensmärta. Full återhämtning kan däremot ta mellan sex och tolv månader beroende på:

• ålder
• allmän hälsa
• operationens omfattning
• hur länge nervpåverkan funnits före operationen

Hur länge är man sjukskriven?

Sjukskrivningens längd varierar beroende på vilket arbete du har. Ett stillasittande kontorsarbete kan ibland återupptas efter några veckor, medan ett fysiskt tungt arbete ofta kräver betydligt längre rehabilitering. Den behandlande läkaren gör alltid en individuell bedömning.

Kan spinal stenos komma tillbaka efter en operation?

De flesta patienter får en bestående förbättring efter operationen. Eftersom ryggraden fortsätter att åldras kan dock nya förträngningar utvecklas på andra nivåer längre fram i livet. Regelbunden motion, god fysisk aktivitet och en stark bålmuskulatur kan bidra till att minska belastningen på ryggraden.

När bör man söka en second opinion?

Om du fått olika besked från olika vårdgivare eller står inför ett större kirurgiskt ingrepp kan en second opinion vara värdefull.

Genom Althea Care får svenska patienter möjlighet till en ny specialistbedömning hos erfarna ortopeder och ryggkirurger i Danmark innan beslut om behandling fattas.

När bör du kontakta en specialist?

Många lever med ryggsmärta under lång tid innan de söker hjälp. Ofta vänjer man sig successivt vid att gå kortare sträckor, undvika vissa aktiviteter eller planera vardagen efter smärtan. Du bör överväga en specialistbedömning om:

• du har haft ryggsmärta under en längre tid
• du behöver stanna och vila när du promenerar
• du får domningar eller stickningar i benen
• du upplever muskelsvaghet
• fysioterapi och smärtstillande läkemedel inte längre hjälper
• dina besvär begränsar arbete eller fritid

Ju tidigare rätt diagnos ställs, desto större är möjligheten att hitta en behandling som förbättrar både funktionen och livskvaliteten.

Althea Cares roll

Althea Care hjälper dig som vill undersöka möjligheterna till operation av spinal stenos (eller annan ryggoperation) i Danmark och vägleder dig genom processen. På Althea Care:

• hjälper vi dig att förstå processen och hjälper dig med ansökan till Försäkringskassan gällande finansiering av vården
• sköter vi kontakten med Försäkringskassan åt dig
• samordnar vi kontakten med aCure Privathospital
• vägleder vi dig inför utredning av spinal stenos eller annan ryggoperation i Danmark

Själva operationen genomförs alltid hos vårt samarbetssjukhus i Danmark, aCure Privathospital, men Althea Care finns som stöd genom hela processen, från första kontakt till operation och eftervård.

Sammanfattning

Spinal stenos är en vanlig åldersrelaterad förändring där ryggkanalen blir trängre och sätter tryck på ryggmärgen eller nervrötterna. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan orsaka ryggsmärta, domningar, stickningar och svårigheter att gå längre sträckor.

För många patienter räcker fysioterapi, träning och andra konservativa behandlingar långt. Men om besvären fortsätter att förvärras eller påverkar vardagen kan en operation vara den bästa lösningen.

Genom Althea Care får svenska patienter snabb tillgång till ortopediska operationer i Danmark, där erfarna ryggspecialister på aCure Privathospital erbjuder modern diagnostik och behandling med betydligt kortare väntetider än många upplever i Sverige. För patienter med uttalad spinal stenos kan en ryggoperation i Danmark vara ett effektivt sätt att minska smärtan, förbättra gångförmågan och återfå en aktiv vardag.

En vårdkontakt med oss börjar alltid med ett kostnadsfritt digitalt informationsbesök, där vi går igenom din situation samt vilka möjligheter som finns för dig avseende vård i Danmark och eventuell finansiering av vården via Försäkringskassan. Personalen som du träffar på Althea Care är svensktalande. Klicka här för att boka ett informationsbesök.

Vidare läsning

Om du vill läsa mer om spinal stenos och behandling finns information hos flera medicinska auktoriteter:

• 1177 Vårdguiden – https://www.1177.se
• Socialstyrelsen – https://www.socialstyrelsen.se
• Svenska Ryggregistret (Swespine) – https://www.swespine.se